Allt är inte solsken och gröna ängar
I helgen har Johan jobbat, så i fredags tog jag mitt pick och pack samt Akela och åkte upp till Koler över natten. Hade tänkt få träna lite med henne där då det är bättre möjligheter att ha hennes lös och lite mindre störningsmoment (om man inte är ute efter det). Det blev tyvärr inte fullt lika mycket träning som jag hade tänkt då hon redan fredag kväll blev riktigt dålig i magen och senare på natten mot lördagen började kräkas. Jag i paniken skriver till Johan och frågar om han tror hon kan ha blivit sjuk, haha.. Hon kräktes inte mer än en gång och nu är magen betydligt bättre så vet inte om det "bara" var nåt hon ätit, men vi har koll på henne nu..
Lördagen tog iallafall pappa och drog ett "litet" spår med älgklöven. Spåret visade sig vara typ 5 gånger längre än de vi tidigare gått med henne (som inte alls varit jättelånga) och helt ärligt trodde jag hon skulle tappa spåret efter en bit, men tji fick jag! Hon tog sig från start till stopp utan större problem och gissa om jag blev stolt eller? Det var verkligen att steppa upp hennes game om vi säger så. Spåret fick ligga i över 30 min (tidigare inte ens 10) och det var draget över allt från (hög)gräs och skog till asfalt och grus och efter spåret fanns andra slaktrester hon kunde vika av efter. Funderar på om man nu ska börja presentera henne för lite blod under spåret också för att ta det till en ny nivå när jag nu förstår att hon verkligen klarar det. Och funderar även mer och mer på om det är detta man ska jobba med, om man ska göra anlagsprovet, då både matte och hund verkar gilla det! Det är även nåt som funkar betydligt bättre än andra moment som fotgående och lydnadsgrejer för tillfället, vilket vi också måste jobba mer på. Men jag känner nog (lite som henne) att vi måste hitta vår grej så vi får börja jobba ordentligt!
Håller förresten även på att lära henne lite nya tricks, bland annat att sitta fint och det går bara bättre och bättre!